Ordlista

Här samlar vi facktermer, intressanta ord och skapar en förståelse för orden som används i vår bransch.

ALTERNARIA ULOCLADIUM, MACROSPORIUM, STEMPHYLIUM, PSEUDOSTEMPHYLIUM

Alternaria, en mycket vanlig mögelsvamp i utomhusluft vilket gör den till en av de viktigaste allergenkällorna vid mögelallergi.
Färg: Mörkgrön-brun. 
Skadeverkningar: Bagarlunga, allergen, astma. 

ASPERGILLUS

Vid fuksador växer i första hand mögelsvampar från familjerna Aspergillus och Penicillium fram. Den  kan användas för att indikera att material varit mycket fuktigt. Gruppen omfattar en rad problemorganismer där några till och med kan angripa människor med nedsatt immunförsvar. Vid kraftig förekomst bör orsaken till halterna undersökas. Vissa av arterna i gruppen, i synnerhet Aspergillus ,fumigatus och Aspergillus Brasilliensis är så kallade opportunister som kan leva samt infektera vävnader, men det finns även organismer som i dag anses vara harmlösa. Råd är att sanera om det finns förekomst av någon av arterna. Finns med 185 olika underarter, 20 producerar toxiner och andra metaboliter som drabbar oss. Ofta förekommande i sjuka hus.

AMP91

Oxiderande saneringsvätska. Bleker och avdödar mögel. Restprodukt koksalt

AMP99

Saneringsvätska

Avfuktare

Avfuktare är en anordning för att minska den relativa luftfuktigheten. Det finns olika typer

  • kondensationsavfuktarensom arbetar med ett kylrör eller -element som luften passerar varvid fukten i luften delvis kondenserar på elementets yta. Därifrån kan det rinna undan. De tekniska lösningarna är snarlika de principer som ligger bakom ett kylskåp.
  • sorptionsavfuktarensom arbetar med en fuktabsorbent som först torkas med varmluft och som sedan torkar luften som förs genom absorbenten. Absorbenten roterar långsamt likt en LP-skiva och man blåser fuktig luft genom en sektion av absorbenten. I en annan del av absorbenten blåser man uppvärmd luft som torkar ut materialet. Den upptagna vattenångan förs ut ur utrymmet som våtluft.
  • varmkondenseringsom är en teknik där man i ett första steg fångar fukten i en absorbent som därefter torkas ut i en sluten kondenseringsprocess. Ut levereras vatten samt varm torr luft. Fördelen med detta är möjligheten att avfukta kall luft lika effektivt som varm luft, samt möjligheten att kunna kondensera fukt vid låga temperaturer. All tillförd energi behålls i rummet vilket gör processen energieffektiv.

I uppvärmda utrymmen anses kondensavfuktning som regel överlägsen, delvis beroende på att de är relativt billiga. I kalla utrymmen används som regel hygrodynamiska avfuktare, termiska avfuktare, sorptionsavfuktare, varmkondensering eller uppvärmningssystem, främst för att kondensavfuktare inte fungerar i lägre temperaturer (mindre än 5 °C). Detta gäller dock inte varmkondenserare som är lika effektiv i kall luft. I till exempel krypgrunder och vindar har termiska avfuktare och sorptionsavfuktare dominerat medan kondensavfuktare dominerar i till exempel pool- eller torkrum.

Sorptionsavfuktare har i regel en längre livslängd (mer än 20 år) än kondensationsavfuktare då de innehåller färre rörliga delar. Dock måste absorbenten dammas av eller tvättas regelbundet för att ytskiktet skall bibehålla sin fuktupptagande förmåga. Kondensationsavfuktare, i de flesta kommersiella varianter, innehåller bland annat en kompressor och en fläkt. Livslängden är i dessa fall 8-15 år. Termiska avfuktare kan fås att hålla mycket länge då de inte innehåller några rörliga delar.

(Källa wikipedia)

Bjälklag

Bjälklag är en horisontell bärande byggnadsdel som åtskiljer olika våningar i en husbyggnad. På bjälklaget placeras golvet och under bjälklaget ligger trossbotten. Ett bjälklag skall bära lasten av väggar och innertak från våningen ovanför.

Blånadssvamp

Färgar virket mörkare och ger även svarta prickar . ​

Boardskiva

Träfiberskivor som används som underlag för yttertak eller blindbotten. Viktigt är att fuktkvoten på yttertak vintertid och blindbotten sommartid, ej överstiger 17%.

Boracol

Boracol är en serie produkter som i första hand är till för att impregnera trämaterial. Boracol tränger djupt in i materialet förutsatt att materialet är rimligt torrt. Det spelar ingen roll om det är splint eller kärnved. Boracol är mycket effektivt mot flertalet olika arter av mögel, lavar, skadedjur och inte minst äkta hussvamp. Boracol är inte ett rengöringsmedel utan en kemi som är till för att förhindra vidare angrepp. Rätt applicerat

Brunröta

Det finns 180 olika typer av brunrötesvamp. Allt trä man hittar som är ruttet har egentligen drabbats av brunrötesvamp. Den absolut farligaste formen av brunrötesvamp är den äkta hussvampen och det är just den sorten som man har rapporterat en markerad ökning av antal upptäckta fall det senaste året.

Byggfukt

Med byggfukt menar man oftast den fukt som finns och blir kvar under processen att bygga en fastighet. Byggfukt finns i de flesta isolerings- och trämaterial samt i eventuell betong efter grundläggning.  De flesta moderna isoleringstyper är inte känsliga för byggfukt men organiska material i anslutning med fuktig isolering påverkas såsom exempelvis konstruktionsvirke.

C.

Chaetomium

Denna svamp är vanlig på fuktskadat celluloshaltigt byggnadsmaterial som papper, gipsskivor, Masonit, spånskivor. Ger en besvärande lukt av mögel. Känsliga personer kan reagera på svampens toxiner.​

Chrysonilla

Denna svamp kräver hög luftfuktighet . Den förekommer på bröd, kött och orsakar även skador på frukt. P g a sin snabba tillväxthastighet sprider den sig lätt och kan få fäste i byggnadens ventilationssystem.

Cladosporium

Denna svamp är mycket vanlig på fuktigt trämaterial och i utomhusluft Cladosporium har förmågan att bilda stora mängder sporer som lätt blir luftburna. Detta kan leda till att känsliga personer blir allergiska mot denna svamp. Är den vanligaste mögelarten både inom- och utomhus.  Färg: grågrön-brun-svart.  Skadeverkningar: Allergen, astma, infektioner.​

D.

Daggpunkt

Daggpunkt är den temperatur vid vilken luftens fuktinnehåll når mättnad och fukt kondenserar. För exempel: På kallvinden vintertid har du +2 grader och 80 % RF. När natten kommer sjunker temperaturen till -2 grader. För varje grad du sänker temperaturen höjer du den relativa luftfuktigheten med ca 5 procentenheter. Med en sänkning av temperaturen med 4 grader mättas luften och kondens uppstår. Daggpunkten är uppnådd.

DEMATIACEOUS HYPHOMYCETES (SVARTMÖGEL)​

Detta är samlingsnamn för de mörka mögelsvamparna som i dagligt tal kallas för svartmögel, det finns ca 300 arter i denna grupp​

Dränering

Dränering fungerar som en nivåreglering av grundvattnet. Genom att se till att det finns material kring huset som har en hög fuktgenomsläpplighet samt kanaler för regnvatten att rinna förbi grunden minskar man fuktlasten mot grundkonstruktionen.

E.

Emissioner

Utsöndrande av partiklar eller strålning i luften. I en huskonstruktion kan olika material utsöndra olika emissioner under olika förhållanden. Behandlat trämaterial såsom tryckimprengnerat virke lämnar ofta en skarp lukt vid uttorkning. Jordbakterier kan lämna skadliga lukter. Ofta kallar man det stugdoft eller mikrobiell lukt. Alla emissioner som dyker upp i en fastighet skall man ha stor respekt för. Det långt från alla som är skadliga för de inneboende men de som är skadliga kan innebära stor ohälsa. Kommer lukten från krypgrunden kan det vara ett tecken på en fuktskada.

F.

Favolen

Favolen är en 10 mm cellplastbaserad isolering som är speciellt framtagen för att isolera mot grundbotten i en krypgrund. Materialet ser ut som ett liggunderlag och är både flexibelt och tåligt. Strukturen på Favolen ger ett bra isoleringsvärde sommartid mot den kylande marken i en krypgrund samt ger skydd mot markfukt.

Fotokatalytisk sanering

Fotokatalytisk sanering. Aggregatet dödar ytlig mögelpåväxt samt de partiklar i luften som luktar. Fotokatalytisk sanering är som mest effektivt när det gäller att ta bort luktsmitta i boytan efter en skada i tex krypgrunden. Aggregatet bryter effektiv ner lukt, bakterier och sporer i porösa material såsom textil och papper.

Fusarium

För med sig diverse skadeverkningar som infektioner. Vanlig vid vattenskador i hus. Benämnas rödmögel eller slemmögel. Färg: Gul-vit-brun-rödbrun-lila-röd​

Fumigatus

Skadligt genom att den ger sig på immunförsvar, lungor, vävnader och organ.
Färg: Blå-grön-svart. 
Skadeverkningar: Cancerframkallande, allergi, aspergillosis m.fl

Fukt

Fukt är en benämning på vatten som kan finnas i ång-, flytande- eller fast from vilket innebär is.

Fuktbelastning

Fuktbelastning är när vatten eller vattenånga från fuktkällor belastar yta eller byggnadsdel.

Fuktbuffring

Fuktbuffring fukt som binds inne eller på ytan av material när fuktigheten stiger. Sjunker senare omgivningens fuktnivå avger då materialet eller ytan fukt. För exempel: Under vintern binds det stora mängder fukt i trämaterial på en kallvind. Själva fuktbuffringen i sig är oftast inte skadlig men när värmen stiger under våren släpper trämaterialet den buffrade fukten och svampsporer kan få näring.

Fukthalt

Fukthalt anger materialets fuktinnehåll i kg per m3 torrt material. Kg/m3.

Fuktkvotsindikator

Fuktkvotsindikator är ett instrument för att mäta hur mycket vatten det finns inne i ett material. Det är oftast mer rättvisande att mäta fuktkvot än relativ luftfuktighet. Det är fuktkvoten som avgör möjligheten för mögelpåväxt. De vanligaste mätarna är kalibrerade för trämaterial såsom furu eller gran. Du sticker in piggarna på mätaren i det materialet du vill mäta och utläser en procentsats. Vid mätning i furu eller gran gäller följande värden. Är fuktkvoten 17 % eller lägre är det en acceptabel miljö. Är det över 18% så är det för höga värden och avfuktning är nödvändig.  Se vidare fuktkvotsmätare.

Fuktkvotsmätare

En fuktkvotsmätare har två stift som ska tryckas in i trämaterial och man kan sedan läsa av värdet i procent. Att mäta risk med fuktkvotsmätare är ett mycket exakt sätt att konstatera om du har risk för att mögel eller röta. Den räknar då ut mängden fukt i materialet och visar en fuktkvot på en liten display.

Fuktlast

Med fuktlast menar man oftast den mängd fukt som kan ta sig in i tex krypgrunden via mark, grundmur och ventilation. Summan av denna fuktmängd är den totala fuktlasten.

Fuktmätare

Med begreppet fuktmätare kan man mena lite olika saker.

 

Trådlös Hygrometer
Den vanligaste fuktmätaren är en så kallad trådlös hygrometer. Det är en enhet som man mäta fukt och ofta temperatur på ett eller flera ställen och skicka informationen till en mottagare. Mottagaren placerar man ofta lättillgängligt i boytan.

 

Fuktkvotsmätare
En fuktkvotsmätare mäter vatteninnehållet i olika material (fuktkvot). Ofta är fuktmätaren en så kallad insticksmätare som man sticker in i materialet. Det finns en uppsjö av fabrikat på dessa fuktmätare. Tyvärr är de flesta inte anpassade för vårt klimat och de material som vi använder i Norden. De billigaste fuktmätarna är anpassade för varmare klimat och andra träslag än de vi bygger med. Detta gör att dom sällan mäter rätt.

 

Hårhygrometer
en hårhygrometer bygger på att ett hår drar ihop sig när det blir fuktigt. Detta är linjärt med relativ fuktighet. Hårhygrometer är ofta ett riktigt precisionsinstrument. Skall man ha en mycket exakt fuktmätare är detta ett bra alternativ.

Fuktproblem

Fuktproblem kan visa sig på många olika sätt. I en krypgrund ser man ofta fuktproblem som saltutfällning från insidan av grundmuren, dålig lukt, ett vitt damm i trossbottens undersida, svarta eller grönaktiga fläckar i trossbotten. Man kan känna i jorden eller sanden på marken i grunden. Känns den fuktig ligger krypgrunden i riskzonen för fuktproblem.

Fuktskada & Rötskada

Fuktskador är ett elände. De ställer till med mycket lidande för de drabbade och kostar försäkringskollektivet många miljarder årligen.

Tidigare var det vanligt att byta ut allt fuktskadat byggmaterial. Idag torkas mycket material och stora värden sparas. Det oftast bara när det är risk för röta som byggmaterialet måste bytas ut.

En del fuktskador täcks av hemförsäkringen, bla avloppsläckage, läckande vattenrör, spruckna akvarium mm. Andra fuktskador, som vid bristfällig dränering, vid krypgrundsskador, vindsmögel mm täcks vanligen inte.

Statistiskt drabbas varje hushåll av en fuktskada som leder till att försäkringsbolaget kopplas in var tionde år.

Om man råkar ut för en fuktskada är det viktigt att på ett korrekt sätt utreda omfattningen. Det kan se ut som om en fuktskada är mindre omfattande än vad den egentligen är.

För exempel. Du får en läcka från en diskmaskin som släpper ut 5 liter vatten över golvet i köket. Du torkar upp det utspillda vattnet från golv och lämnar problemet där. Under de timmar som vattnet legat på golvet har en mindre del av detta trängt ner under övergolvet och börjat absorberas av undergolvet. Fukt i ett bjälklag leder ovillkorligen till fukt, lukt och mögel och ofta även till röta.

 

Fuktskada och betongplatta

Har du platta på mark transporteras vattnet snabbt vidare ut över utrymmet och fuktskadan är avsevärt mer omfattande än det som syntes från ovansidan.

Fukttillskott

Med fukttillskott menas skillnaden i ånghalt (mängden gram vatten per kubikmeter) mellan luften i ett utrymme och den luft som ventileras in.

G.

Grund

Grundläggning av fastighet. Se krypgrund, torpargrund, Betongplatta, Platta på mark, plintgrund, källare

Grundbotten

Med grundbotten avser man den delen av marken som befinner sig innan för grundmuren. DVS marken i krypgrunden eller torpargrunden.

H.

Hussvamp

Hussvamp (Serpula lacrymans, den gråtande, på latin) ligger latent i de flesta trähus och väntar på rätt betingelser för att kunna bryta ut.

Skada av den äkta hussvampen är den allvarligaste av alla brunrötesvampar då den kan binda och transportera fukt själv och på så sätt skapa en gynnsam miljö av fukt. Fukt kan komma från till exempel läckande tak, avlopp samt vattenledningar. Även kondens från en kallvattenledning kan vara tillräckligt. Avsaknad av eller bristfälliga fuktspärrar i våtutrymmen eller skador på dessa kan bidra till en gynnsam miljö. I äldre hus finns inte grundisolering mot stenfot eller sockel, här kan syll eventuellt suga upp fukt från sockeln. Saknad eller bristfällig ventilation av husgrunden är en bidragande faktor till svamptillväxt.

Renoveringar av skorsten eller husgrund där kalk används kan i vissa fall vara en utlösande faktor på grund av att svampen behöver kalken för att neutralisera den oxalsyra som den bildar vid sin nedbrytning av trämaterialet. Därmed försvinner den tillväxthämmande faktor som normalt försvårar eller hindrar svampen att sprida sig i trämaterialet. Svampen kan med hjälp av kalken skapa de livsbetingelser den behöver för att kunna sprida sig vidare till andra delar i huskonstruktionen.

Rekommenderade åtgärder för att bli av med hussvamp:

  • Se till att huset besiktigas av fackman med erfarenhet av hussvampsbekämpning.
  • Avlägsna allt material som angripits av svampen samt lite av det friska materialet för att på så sätt skapa en säkerhetszon, en meter mer än det angripna. Bränn det angripna materialet direkt utan mellanlagring.
  • Se till huskonstruktionen torkar ordentligt, både före och efter rekonstruktion av huset. Skadade byggnadsdelar och området däromkring saneras med borsalt. Svampen kan komma tillbaka om huset får någon framtida vattenskada från läckande rör, eller om taket är otätt.

Ett äldre namn på hussvampen är Merulius lacrimans.


Källa Wikipedia

Hygrodynamisk avfuktning

Hygrodynamisk avfuktning innebär att ett utrymme bara ventileras med uteluft när det verkar uttorkande. Enkla system mäter och jämför ånghalt eller ångtryck och slår på ventilationen när ånghalten/ångtrycket är högre inomhus än utomhus.

J.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven J ännu.

K.

Kallvind

En kallvind avser ytan närmast yttertaket på ett hus som ligger över takisoleringen men under yttertaket. De flesta hus har en sk kallvind. Kallvindar är oftast uteluftsventilerade vilket innebär att innertemperaturen i regel följer utetemperaturen.

Klimatkammare

En klimatkammare är en sluten kammare där temperatur och relativ luftfuktighet hålls vid förutbestämda värden.

Kondensation

Kondensation utfällning av fukt när temperaturen är lägre än luftens daggpunkt.

Kondensavfuktare

En så kallad kondensavfuktare avfuktar genom att fuktig luft sugs in genom kylslingor. Genom att sänka temperaturen på luften når fukten 100 % RF (Relativ Fuktighet) och kondenserar. Vattnet droppar ner i en behållare och den kalla luften går vidare genom ett värmeelement och ut i utrymmet igen.

Krypgrund

Krypgrunden är en vidareutveckling av torpargrunden. Den vanligaste krypgrunden består av en murad grundmur som huset står på. Grundmuren är ventilerad genom ventiler. På grundmuren ligger en syll som i sin tur bär ett bjälklag i trä. Bjälklaget i krypgrunden är isolerat med allt från sågspån till modern glasull eller stenull.

Krypgrundavfuktare

Med krypgrundsavfuktare menar man ofta en en specialanpassad avfuktare som är konstruerad för den mycket krävande miljön i en krypgrund. Vanliga önskemål på en sådan avfuktare är att den skall vara driftssäker, ha litet eller inget underhåll, ha en låg energiförbrukning, klara av låga temperaturer och så tyst som möjligt. För att en krypgrundsavfuktare skall vara effektiv i miljön som en krypgrund erbjuder måste den vara konstruerad för att klara relativt kalla utrymmen. Krypgrundsavfuktaren skall även vara konstruerad på ett sådant sätt att den inte påverkas av damm eller rost. När du väljer krypgrundsavfuktare för er grund kan det vara bra att veta att det är lättare att flytta varm luft än torr luft. Det finns idag två varianter på krypgrundsavfuktare. Sorptionsavfuktare och termisk avfuktare.

Termisk avfuktare
TrygghetsVakten Krypgrund reglerar mögelrisken med hjälp av värme. Genom att mäta klimatet noggrant kan systemet styra värmetillförseln noggrant vilket gör TrygghetsVakten mycket energisnål. Krypgrundsavfuktaren har inga rörliga delar vilket gör den helt ljudlös. Läs mer om TrygghetsVakten Krypgrund här.

 

Sorptionsavfuktare
Sorptionsavfuktare håller grunden torr genom att blåsa luften genom en fuktabsorbent. När denna är mättad med fukt vänds flödet och den fuktig luften blåses ut ur grunden. Tekniken bakom denna krypgrundsavfuktare togs fram av Carl Munter på 50-talet och är i stort oförändrad sedan dess.

Krypgrundsfläkt

Med krypgrundsfläkt avser man oftast en permanentmonterad undertrycksfläkt monterad i krypgrunden. Fläkten skapar ett undertryck i krypgrunden och på det sättet hindras mögelsporer, lukt och emissioner att ta sig upp i boytan. Nackdelen med en undertrycksfläkt är att den samtidigt suger in varm fuktig luft i krypgrunden  som kondenserar när den kyls ner i grunden och i praktiken förvärrar tillståndet.

Undertrycksfläktar monteras fortfarande än idag i krypgrunder samband med radonsaneringar.

Källardoft

Källardoft eller jordlukt är ofta symptom på mögel. Se mikrobiell lukt för mer info.

L.

Lerjord

Lera är en mycket finkornig jordart. Minst 15% av innehållets vikt skall vara lerpartiklar med en diameter mindre än 0,002 mm för att det skal klassas som lera. Lerjord indelas i olika kategorier. Grovlera, lättlera och finlera beroende på hur stort innehåll av lerpariklar som förekommer. Att ha lerjord på marken som grunden står på kan vara riskfyllt ur fuktsynpunkt. Lerjord har en stor kapillärkraft. Faktum är att under vissa förhållanden kan fukt transporteras upp till 12 meter genom ett lerlager. Då lerjord dessutom är mycket kompakt är det svårt för vatten att transporteras bort från grundkonstruktionen.

Luftavfuktare

Begreppet luftavfuktare innebär utrustning som kan torka luft.

M.

Mikrobiell lukt

Lukt som bildas av röta, mögel eller bakterier.

Mikrobiell påväxt

I besiktningsprotokollen står det ofta att det finns ”mikrobiell påväxt”. Vad som avses är att det förekommer någon form av mikrob i byggnadsmaterialet i utrymmet i fråga. Det kan vara mögelsvamp, rötsvamp, strålsvamp, blånadssvamp eller bakterier. Som regel handlar om synlig mikrobiell påväxt, dvs att det inte handlar om förekomst som syns enbart i mikroskop utan om sådant som är synligt för blotta ögat.

Mullbänk

Mullbänk är en jordvall man skottade upp på insidan av torpargrundens mur för att isolera. Mullbänk var vanligt i torpargrunder fram till början av 1900-talet.

Mykotoxiner

Mykotoxiner produceras av mögelsvampar som kan orsaka förgiftning hos djur och människa. Mykotoxiner har inte betraktats som ett större problem i Sverige då vi har ett har ett förhållandevis dåligt klimat för dessa. Mykotoxiner har under lång tid varit ett större problem i tropikerna på grund av den höga luftfuktigheten i samband med hög värme. På senare år har det dock upptäckts höga halter i svenskproducerat spannmål. Modern forskning har dessutom påvisat höga halter av mykotoxiner i samband med fuktskador i fastigheter. Även efter åtgärd av själva mögelangreppet och fuktskadan kan mykotoxinerna finnas kvar då dessa är extremt tåliga.

Mögel

Mögel är mikroskopiska små svampar som lever av att bryta ner organiskt material och i huvudsak vegetabiliskt material såsom trä och löv. Med mögel avser man ofta synligt mycel av en mängd olika svampar men i huvudsak saprofyter.

Mögelanalys

Mögelanalys innebär att man tar materialprov eller ytprov från olika material för att artbestämma och mängdbestämma mögelsporer

Mögelangrepp

Ett mögelangrepp upptäcks ofta genom en unken doft som många associerar med jordlukt. Andra symptom är missfärgningar i trämaterial eller rent av synligt mycel. Mycel kan se ut på många olika sätt. Ett tunt vitt eller grått damm som ser ut som spindelnät kan vara någon sort av vitmögel. Svarta eller gråaktigiga missfärjningar i träet kan vara någon variant av svartmögel.

Mögelhus

Med mögelhus menar man ofta ett hus som är angripet av mögel i den utsträckningen att det sällan är lönsamt att sanera utan rivning är enda vettiga alternativet.

Mögelsanering

En mögelsanering kan göras i både krypgrund och vind. Sanering är ofta nödvändig när skador i utrymmet gått så långt att det är synligt mögel eller lukt.

Mögelspor

Spor kan förklaras som svamp och algers frön. En spor är en könlös förökningskropp som när den frigörs kan bilda en ny individ. Sporer produceras ofta i mycket stor omfattning och kan ligga latent under lång tid för att börja föröka sig när klimat och omgivning är den rätta.

N.

Nattutstrålning

Nattutstrålning – vid klara nätter strålar värme från ytor som vetter mot himlen och därmed sjunker dessas temperatur under omgivningens. Till exempel: Efter stjärnklara nätter kan du vara tvungen att skrapa några rutor på bilen även om det har varit + grader under natten.

O.

Okulärbesiktning

Undersökning av konstruktioner endast genom syn och lukt.

Oxalsyra

Oxalsyra förekommer naturligt i bl.a. hussvamp, spenat, harsyra och rabarber och framställs industriellt ur koloxid och natriumhydroxid. Oxalsyra och dess salter är giftiga och frätande och kan vid intag ge njurskador. Man använder oxalsyra vid framställning av bläck, vid färgning och tryckning.

Ozonsanering

Ozon eller biokatalytisk sanering dödar ytlig påväxt samt de partiklar i luften som luktar. Det är en bra start när grunden skall förberedas för TrygghetsVakten om det finns befintlig mögelpåväxt. I och med en sanering så minskar du risken för att lukt skall ta sig upp i huset. Vid mer omfattande angrepp eller om du är osäker på hur du skall hantera möglet tar du kontakt med en saneringsfirma för förslag och åtgärd.

P.

Penicillium

Är ofta det svartmögel som koloniseras först i hus där tillväxtfaktorerna är gynnsamma. Penicillium består av ca 150 underarter. Kallas för pensel- mögel p g a sporernas speciella uppbyggnad. Ofta förekommande i “sjuka hus”. Används vid framställning av penicillin och ost.  Färg: Blå-grön.  Astma och allergier är vanligt.​

Phialophora

Om denna svamp finns i byggnadskonstruktioner tyder det på att det varit mycket fuktigt. Finns ofta i badrum och utomhus på trä med jordkontakt.

Platta på mark

Metoden med betongplatta på mark kom till Sverige från USA under 50 talet som ett enklare sätt att grundlägga. I USA hade det fungerat ganska bra med denna konstruktion på grund av ett gynnsammare klimat och annan jordmån. I Sverige visade det sig var större problem. Med vår jordmån och vårt klimat visade det sig att fuktvandringen från betongen in i träkonstruktioner, såsom syll, i fastigheten blir omfattande. I vissa fall placerades det även spikreglar i betongen för att kunna fästa ett övergolv samt isolera plattan från ovansidan. Dessa angreps snabbt och genererade lukt, mögel och röta.

Plintgrund

Med plintgrund avser man en konstruktion där huset står på plintar mot mark. Oftast är dessa av betong och används vid mindre fastigheter. Att bygga en grund av plintar är förmodligen det billigaste sättet att skapa en grund. Nackdelen med en plintgrund är att det alltid kommer att vara en stor risk för mögelpåväxt under huset. Då grunden inte är täckt så kan utomhusluften röra sig fritt och kommer att fukta in trossbotten som då blir en bra grogrund för olika sorters svamp. Man kan ofta göra om en plintgrund till en krypgrund genom att täcka sidorna på huset med fiberbetongskivor eller mura igen dessa. Detta skapar en grund som är kontrollerbar och kan skyddas mot röta och mögel.

Probiksindikator

En probiksindikator är en kemisk fukt- och riskmätare som används för att avgöra om det finns någon risk för att mögel kan växa. Att mäta fukt med hjälp av kemi är pålitligt och billigt. En probiksindikator består av en liten klisterlapp med en filtskiva på. Filtskivan är behandlad med kemi för att reagera på höga fuktvärden över tid.

Probikssensor

En probiksindikator är en kemisk fukt- och riskmätare som används för att avgöra om det finns någon risk för att mögel kan växa

Q.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven Q ännu.

R.

Radon

Radon är en gas som bildas när ett radioaktivt grundämne – radium – sönderfaller. Radon gör människor sjuka om de får för mycket i sig. Radon kan ta sig upp ur marken och in i ditt hus genom läckage från grund. Det är luktfritt och osynlig men kan upptäckas genom mätning med en spårfilmsdosa eller med speciella mätinstrument. Ibland kan radon också finnas i det material som man har byggt ditt hus av såsom blåbetong.

Radonbroms

Med radonbroms menar man ofta ett material som är tätt nog att stänga ute radon. Ofta i form av en isolering som placeras i krypgrunden eller under platta på mark för att hindra radon från att ta sig upp i boendeytor.

Relativ luftfuktighet

Luftens fuktighet mäts i relativ fuktighet (% RF eller RH). Det illustrerar förhållandet mellan aktuell mängd vatten och maximal mängd vatten som luften kan bära vid en specifik temperatur. Vid 100 % RF är luften mättad och fukten blir synlig i form av små vattendroppar.

Råspont

Hyvlade och spontade brädor som används exempelvis som yttertakspanel eller blindbotten. Råspont tillverkas oftast av så kallad splintved, dvs den delen av timret som ligger ytterst och är av sämst kvalité.

Röta

Röta är ett brett begrepp som står för vissa typer av nedbrytning av levande eller döda organiska vävnader, oftast orsakade av bakterier och svampar.

S.

Saving spaces

Saving spaces är långa band med luftfyllda behållare, som används för att fylla ut exempelvis uteluftsventilerade utrymmen, som vindar och krypgrunder

Skorstenseffekt

Skorstenseffekt eller skorstensverkan temperaturdifferens mellan inne och ute i en byggnad som ger skillnad i densitet i luft. Detta ger undertryck nertill i byggnaden och övertryck uppe i denna.

Sorptionsavfuktare

Sorptionsavfuktare fungerar så att den fuktiga luften sugs in i en roterande rotor som tar upp fukten som finns i luften. Rotorn består av ett stort antal luftkanaler där ytan är impregnerad med ett fuktupptagande medel som fångar upp vattenmolekylerna i den fuktiga luften. Rotorn blir efter en tid mättad med fukt varefter den behöver torkas ut. Detta sker genom att varm luft blåses igenom rotorn, vattenmolekylerna förångas och fukten blåses ut ur avfuktaren och från det utrymme som ska avfuktas som vattenånga.

 

Sorptionsavfuktaren uppfanns av Carl Munters på 1940-talet. Lösningen användes för att skydda lastskepp mot korrosion. Systemet är effektivt även i kalla utrymmen och har använts i över 30 år i krypgrunder för att avfukta. Nackdelen med systemet är de rörlig delarna  som slits samt en hög energiförbrukning.

 

Sorptionsavfuktare används  framför allt inom avfuktning av akuta vattenskador eller vid nybyggnation där energiförbrukning samt underhåll har underordnad betydelse. 

Svartmögel

Svartmögel är ett samlingsnamn för en större mängd olika svampar som finns naturligt i naturen. Det gemensamma för denna grupp av svamp är att dom kan ligga latent i flera hundra år för att när rätt betingelse uppstår gro och föröka sig. Den gemensamma nämnaren på svartmögel är att dom är till synes mörka. Det är svårt att utan expertis avgöra vilken typ av svamp det rör sig om då ljus, vinkel du ser angreppet i och på vilket material det växer på kan förändra utseendet. Svartmögel behöver fukt och värme för att kunna växa. I fastigheter hittar man relativt ofta svartmögel på vinden och i grunden. Det forskas mycket på skadligheten kring dessa svampar och modern forskning visar påverkan på hälsa såsom hudsjukdomar, luftvägsproblem, astma. Förekomst av svartmögel i fastigheter skall tas på allvar och bör åtgärdas.

 

Svartmögel är en varningsklocka att klimatet är för fuktigt i utrymmet och att åtgärder behöver vidtas såsom avfuktning och mögelsanering.

Streptomyceter

Ett gammalt namn har varit strålsvamp pågrund av dess växtsätt. Flera av streptomyceterna producerar geosmine som är en typisk mögellukt och som människan har mycket låg lukttröskel för. Man bedömmer att den finns i sjukahussymtom. Den bör saneras om den finns för att bli av med mögellukten.

Syll

En bjälke som ligger direkt på grundmur eller platta på mark som huset i sin tur vilar på. Syllen skyddas normalt från fukt från grundmur eller platta genom syllpapp eller annat fuktsäkert material. Materialet ligger mellan syllen och grundmuren.

Syllventilation

Syllventilation Innebär att det inte finns några normala ventiler i grundmuren utan delar av syllen saknas och ventilationen sker genom denna. Detta är en relativ ovanlig konstruktion och det krävs ganska stora luftspalter för att säkerställa en väl avvägd ventilation i krypgrunden. En modern krypgrund har ventilerna placerad under syllen i grundmuren och ventilationshålen är ofta 15 x 15 cm eller större.

T.

Takfot

Takfot är den delen av taket som hänger utanför fasaden sett underifrån. DVS underdelen av takutsprånget.

Takfotsventilation

Takfotsventilation innebär en luftspalt i botten på takfoten, oftast närmast ytterfasaden. Man började med takfotsventilation under 80 talet för man antog att det var ventilation som saknades på vinden när det uppstod mögel och röta. Idag visar forskning annat. En stor orsak till fukt och mögel på kallvinden har visat sig ha med takfotsventilationen att göra. Den okontrollerade ventilationen som sker ökar i praktiken på fuktinnehållet och skapar ett skadligt klimat. Idag förordas mindre men kontrollerad ventilation samt eventuellt ett värmetillskott.

Takstol

Takstol är den konstruktionen som är vanligast för att bära upp taket på en fastighet. Det finns många varianter på takstolar. Den enklaste takstolen består av 2 lutande reglar som i botten förbinds av ytterligare en regel.

Tjälfarlig mark

Tjälfarlig mark är sådan med kallt klimat under vintern och består ofta av finkornigt material. Ju mer finkornigt material det är ju högre är kapillärkraften. Vid grundläggning på tjälfarlig mark måste man vara försiktig med markisolering. Vid för stor mängd markisolering kan huset få sättningsskador på grund av tjällyft.

Tjällyft

Tjällyft är den utvidgning som sker då vatten omfördelas och fryser till is i marken, vilket ger en höjning av markytan.

Torpargrund

Torpargrunden är en föregångare till dagens krypgrund och den är till skillnad mot krypgrunden oftast inte möjlig att komma ner i. Historiskt byggde man hus genom att lägga stockar direkt på marken. I hörnen på huset grävde man ner stora stenar för att stabilisera stockarna. På stockarna lade man sedan ett löst bjälklag. Man lade bjälklaget löst för att lätt kunna byta ut de delar som det gick röta i. Som isolering skyfflade man upp jord, sand och aska mot stockarna. Detta skapade en så kallad mullbänk. Askan använde man för man ansåg att det stoppade skadedjur.

Torrbollen

Torrbollen är en förpackning fylld med salt, Kaliumklorid. Detta salt drar åt sig vatten och kan därmed avfukta mindre utrymmen, som båtar och bilar. Fukten – vattnet droppar ner i en behållare som får tömmas då och då. Med tiden lakas saltet ur Torrbollen och nytt salt får fyllas på.

Tryckimpregnering i krypgrund

Tryckimpregnering är en metod att rötskydda trä men kan ge upphov till elakartade lukter i konstruktionsdetaljer i hus som har haft höga fuktkvoter som exempelvis syll.

Trådlös hygrometer

Trådlös digitala fuktmätare mäter fuktigheten i t.ex. krypgrunden.

Tvättad singel

Tvättad singel används i krypgrunder och vid dränering för att minimera kapillärkraften.

U.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven U ännu.

V.

Varmgrund

Varmgrund är ett relativ nytt konstruktionssätt. Det är fortfarande på teststadiet med några få hus byggda i Sverige. Principen med varmgrund är baserad på en klassisk krypgrund. Tanken är att man skall hålla samma klimat i krypgrunden som i boytan. Detta skapas genom att placera isolering mot mark, under grundmur och på utsidan av grundmuren.

Ventilation

Ventilation betyder förflyttning och utbyte av luft i utrymmen eller fastigheter. Att ha en fungerande ventilation är en absolut nödvändighet för människors välbefinnande. En stor del av vår tids allergier kan härledas till bristande eller felaktig ventilation.

Vindskiva

Vindskiva betyder bräda som anbringas på takets gavelutsprång för att skydda denna och takbeläggningen mot väder och vind.

Vitmögel

Vitmögel finns naturligt i naturen och ser ut som ett vitt damm eller som spindelnät. Det är vanligt med vitmögel i krypgrunden eller på vinden och det indikerar på att miljön är för fuktig. Vitmögel är egentligen många olika sorters mögel, bl a olika varianter av penicillium som vi gör antibiotika av och låter växa på ost. Brie och camembert tillhör delikatesserna som innehåller vitmögel. Tyvärr är det så att substratet, dvs det som möglet växer på, påverkar om möglet är farligt eller inte. En vitmögelsort som penicillium candidum är helt ofarlig för en normal människa när den växer på ost men det är inte säkert att den är ofarlig om den växer på andra substrat.

W.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven W ännu.

X.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven X ännu.

Y.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven Y ännu.

Z.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven Z ännu.

Å.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven Å ännu.

Ä.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven Ä ännu.

Ö.

Det finns ingenting i fuktordboken för bokstaven Ö ännu.

Lägg till din rubriktext här

Kontakta Oss!

Nu erbjuder vi kostnadsfria hembesök i Mälardalen. 

Hur ser din vind ut?

tel:0171-170015